missveronicas

Igår hade jag mycket trevligt när vi firade att Malin nu i kommande vecka blir 20 år! Jag och älskling blev hämtade vid ett (?) och vi båda slocknade i bilen..

Idag har vi varit och kollat på dvärghamster till mig. Åh, det var ödet, för där var bara en kvar och såfort det bara var jag i rummet, så kollade han så sött på mig. Hörde hans rop efter mig.. Efter vi varit där så körde vi till Nova, hittade inget, testade inget likaså för älsklingsdel. Sen körde vi förbi "zoo'et" igen och älskling skämdes. Åh, lille plutten var kvar. Om bara pappa hade gett med sig, fast det gör han aldrig om något :(. Fast han sa faktiskt att om jag lät en spindel krypa på mig och att jag kan kela med den, då skulle jag få det accepterat. Det är faktist så att jag är himla sugen på att slå djurbutiken en signal imorgon och höra om min plutt är kvar för att såfall köra och hämta HEM honom. Åh. Är det knäppt? Jag bryr mig faktist inte, han är så söt! Det är nästan så att jag skulle kunna lägga mig ner på golvet och gråta tills han hade fått följa med hem. Det fungerade när man var liten, så varför inte nu? Nu är det väl mer en fråga om hur pinsamt det hade varit, för de i mitt sällskap. Hehe.

Men åh. Om jag hade fått en önskan nu.. Då hade det inte varit ett svårt val. Nu blir jag nerkallad, jag tror det är popcorn som luktar så gott. Och mamma har en bond (?) kran inne på sitt badrum, men kopplingarna är för korta, men den är riktigt s.n.y.g.g!


Smack !