.

Jag har försökt att sansa mig och tänka logiskt så många gånger idag. När jag skulle gå hemmifrån stannade jag upp och berättade vad jag vet. Eller vad som var på väg att ske för inte så längesedan när jag blev hämtad. Jag vet inte hur vi ska ta oss ur detta. Men ovissheten knäcker en. Det är svårt att få livet att snurra på och vara glad och allt när man inte vet hur morgondagen blir, hur något blir.

Jag har snokat. Var tvungen att få reda på något, det fick jag.
Men jag vet inte om det är något bra eller dåligt.

Nej, klumpen är inte alls din bästa vän.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0