Möte med en säl.

Nåväl. Så vart man här igen!

Inatt hade jag någon mardröm, tackochlov, minns jag inte speciellt mycket, men att jag vaknade upp lite mindre sval kan jag väl utan tvekan berätta. Haha. Jag förstår inte varför jag ska drömma så mycket konstiga, och framförallt overkliga drömmar. Mardrömmar. Kanske är det tur. Hade varit värre om det vore verkligt....
Men jag känner inte att bli jagad, där det handlar om att döda eller bli dödad, nej, det är nog rätt långt från min verklighet, det hoppas jag iallafall!

Igår mådde jag sådär när saker och ting kom upp till ytan, och helt plötsligt var det MIN uppgift att lösa problemet. 1, varför är det alltid jag som kan och ska visa andra? 2, jag har från början sagt att jag vill inte ha mer tid där. Suck! Älskling fick mig att stå emot, och tillslut kom vi iväg och jag fick slutat och tänka på skitet. Vi åkte hem till mig och packade våra grejer, tog mamma och pappas kajak och sen körde vi förbi 7-11, hadnlade goda drickor och en kaka. Fortsatte vidare mot Klagshamn och väl där fyllde vi upp kajaken och sen paddlade vi i ungefär en timme, i shorts och linne, helt underbart. Påvägen tillbaka till stranden där vi började, så kom det upp en säl, när vi väl såg den så var den ca 10 meter framför oss, och som närmst var den bara 5 meter ifrån. DET var häftigt! Och det var ingen liten säl direkt.. Tanken slog mig någon gån, när vi satt där i båten, tre meter ovan botten, att hoppas det är en säl som är snäll, och inte biter hål i kajaken eller knuffar omkull oss! Hahaha.
När vi paddlat klart så lät vi den torka lite, åt kakan, njöt av tystnaden och sen packade vi ihop.

Vi började prata mat i bilen och jag nämnde att Plaka vore gott, så därifrån hämtade vi mat och så satte vi oss på bo01 och åt. Snippsnapp så var sagan slut!

Idag jobbar jag med telefonen, precis som jag gjorde igår.. Och senare idag, även på banan. Funderar på om jag ska åka iväg nu och fixa lite till med löner, idag är nämnligen fixa med löner dag! Ja, det behövs. och iår vill jag att det ska skötas snyggt. Jag vet inte hur något tar sig här till sommaren (rättare sagt om två månader) och om vi inte ska bo kvar hemma eller hur det nu blir, så måste jag ju iallafall kunna visa lite papper, det är ju inget konstigt.


Jag känner mig lite konstigt tveeggad, som att jag faktist börjar acceptera att det kanske kan vara värt att lägga av. Jag tror inte att det blir så, men jag vet helt ärligt inte. Det finns en del saker som måste lösa sig om detta ska fortsätta. Det är för många frågetecken så det är väl därför jag börjar dra i lite gamla grejer. Men psyket måste vara i harmoni, det är jobbigt att gå på cirkus varje kväll, natt och morgon. Ja, även på dagen snurrar det till ibland. JAG måste känna mig SÄKER. Man kan inte skjuta på allt.



Smack !

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0